Grundläggande Behandlingsprinciper

Reglera Blodtrycket: Genom att öka blodtrycket på ett kontrollerat sätt, uppfattar kroppens baroreceptorer (blodtryckskännare) förändringen och svarar genom att minska aktiviteten i det sympatiska nervsystemet (som orsakar stressreaktioner).

Skapa Lugn: Denna minskning av sympatisk aktivitet hjälper till att lugna kroppen och gör det lättare att hantera känslor.

När vi andas på ett särskilt sätt och använder magmusklerna (diafragma), kan vi hjälpa en del av vårt nervsystem som kallas vagusnerven att bli mer aktiv. Det här hjälper kroppen att känna sig lugn och glad. Tänk på det som att vi "slår på" kroppens eget avslappningssystem.

• Andas för att Känna Sig Bra: När vi andas djupt och använder magen, ökar vi produktionen av ämnen i kroppen som får oss att känna oss lugna och lyckliga, som GABA och serotonin.

• Använda Rösten: Att göra ljud eller sjunga, särskilt med långsamma utandningar, hjälper också till att göra oss lugnare. Det är som att ge kroppen en extra dos av lugn och lycka.

• Långsam Utandning: Genom att andas ut långsamt och länge, håller vi kroppen i detta lugna tillstånd längre. Det är som att ta en lång, lugn paus.

Hur vi mäter vårt Avslappningssystem

Det finns ett sätt att mäta hur aktiv vagusnerven är genom något som kallas "Heart Rate Variability" (HRV), eller hur mycket hjärtats slag ändras. Hos en frisk person varierar hjärtslagen mycket, men hos någon som är mycket stressad eller som har varit med om svåra saker kan hjärtats slag vara mer lika hela tiden. Att mäta HRV är som att kolla hur bra kroppens avslappningssystem fungerar.

Interoception är som en inre GPS-system i kroppen som hjälper oss att känna och förstå vad som händer inuti oss. Tänk dig att din kropp är en stor fabrik med många avdelningar, där varje avdelning skickar rapporter till chefen (din hjärna) om vad som pågår. Dessa rapporter kan handla om allt från hur hungrig du känner dig till om du är trött eller stressad.

När människor upplever mycket stress, kan det hända att deras inre kommunikationssystem blir stört. Det är som om fabriken blir så bullrig och rörig att chefen inte längre kan höra rapporterna ordentligt. När detta händer, kan personen tappa förmågan att känna vissa saker i sin kropp. De kanske bara märker de stora problemen, som smärta eller att det är svårt att andas, men de missar de finare detaljerna, som känslan av att vara lite hungrig eller början på trötthet.

För att hjälpa någon att återställa denna inre kommunikation, kan en terapeut arbeta med personen för att gradvis öka deras medvetenhet om kroppens inre tillstånd. Det är lite som att hjälpa någon att finjustera en radio så att de kan höra alla stationer klart igen, inte bara de högljudda nödsignalerna.

Genom att öva på att känna igen och förstå dessa inre signaler, kan personen börja känna sig mer trygg och stabil. Det är som om chefen i fabriken återigen får klara rapporter och kan fatta bättre beslut. Detta hjälper inte bara personen att må bättre fysiskt, utan det kan också stärka deras självkänsla och självmedkänsla. De lär sig att lyssna på sin kropp och ta hand om sig själv på ett mer effektivt sätt.

Stimulering av skelettnära muskulatur är lite som att lära kroppen att använda sina djupaste muskler som sitter nära skelettet för att hålla oss upprätta och stabila. Tänk på det som att bygga en stabil grund för ett hus. Om grunden är stark, kan hela huset stå stadigt, även när det blåser starkt.

I vår kropp finns två huvudtyper av muskler som hjälper oss att hålla oss upprätta. De första är de djupa skelettnära hållningsmusklerna. De är som husets fundament, som håller allt på plats. De andra är kompensatoriska muskler, som vi använder när vi behöver göra snabba eller kraftfulla rörelser, som att springa eller hoppa. Men dessa muskler är inte byggda för att hålla oss upprätta hela tiden. När de måste göra det, blir de trötta och det kan göra ont, precis som när du håller upp en tung ryggsäck för länge.

När en terapeut hjälper en patient att stimulera de djupa skelettnära musklerna, är det som att lära personen att använda rätt muskler för jobbet. Det är lite som att lära sig att stå och gå på ett nytt sätt som är mer effektivt och mindre ansträngande. När dessa djupa muskler används korrekt, kan de kompensatoriska musklerna slappna av och vila. Detta kan minska smärtan som kommer från att ha använt fel muskler för mycket.

Intressant nog, när kroppen lär sig att använda dessa djupa muskler korrekt, kan det också göra att man känner sig psykiskt starkare och mer stabil. Det är som att när din kropp känner sig stadig och stark, så gör ditt sinne det också. Att stå stabilt och upprätt kan faktiskt få dig att känna dig mer säker och lugn inuti. Detta visar hur nära sammankopplade våra fysiska och mentala tillstånd är: när vi förbättrar det ena, kan vi ofta förbättra det andra.

Toleransfönstret är ett koncept skapat av Dr. Dan Siegel för att förklara hur vi människor hanterar våra känslor och fattar beslut, särskilt under stress. Tänk på toleransfönstret som en slags "komfortzon" där du kan hantera dina känslor och ta kloka beslut, även när saker och ting blir stressiga eller svåra.

För att förstå det bättre, föreställ dig att du är en artist som ska måla en tavla. Ditt toleransfönster är som din arbetsyta. Om denna arbetsyta är tillräckligt stor, kan du arbeta lugnt och metodiskt, och hantera olika färger (känslor) på ett effektivt sätt. Men om arbetsytan är för liten, kanske på grund av en rörig och stressig miljö, blir det svårare att arbeta och hålla allt under kontroll.

Ditt toleransfönster påverkas av många saker, som hur du knöt an till dina föräldrar när du var barn och de erfarenheter du haft genom livet. Negativa upplevelser kan göra fönstret mindre, vilket gör det svårare att hantera starka känslor eller stress. Det är som att din arbetsyta krymper, och plötsligt känns allt mycket mer överväldigande.

En terapeut kan se var du befinner dig i förhållande till ditt toleransfönster genom att observera hur du andas, rör dig och pratar. Om du är utanför din komfortzon kanske du andas snabbt, rör dig nervöst eller pratar på ett sätt som visar att du inte tänker klart.

Behandlingen fokuserar på att hjälpa dig att hitta din komfortzon och gradvis utöka den. Det är som att ge dig verktyg och tekniker för att göra din arbetsyta större och mer hanterbar. På detta sätt kan du lära dig att hantera känslor och stress på ett bättre sätt, vilket gör att du kan växa och utvecklas både emotionellt och mentalt. Terapeuten fungerar som en guide och stöd, som arbetar tillsammans med dig för att utforska och utvidga din förmåga att hantera livets utmaningar.

Långvariga muskelspänningar kan ses som en form av outnyttjad energi i kroppen. Det här är särskilt relevant när vi pratar om hur kroppen reagerar på emotionellt laddade eller stressiga situationer. I grund och botten är vår kropp utrustad med en "kämpa eller fly"-mekanism som aktiveras när vi står inför hot. Det kan vara allt från en verklig fara till en emotionellt laddad upplevelse. Denna mekanism förbereder vår kropp för att antingen försvara oss eller fly från situationen. Men vad händer när vi varken kämpar eller flyr?

Tänk dig att du står inför en stressande situation. Din kropp laddar upp med energi för att antingen försvara dig eller springa iväg. Men i vårt moderna samhälle är det inte alltid lämpligt eller möjligt att fysiskt reagera på det sättet. Så istället för att energin används upp, blir den kvar i kroppen. Det kan leda till långvariga muskelspänningar, eftersom kroppen fortfarande håller sig i ett tillstånd av hög beredskap.

I vissa extrema fall, särskilt vid trauma, kan kroppen till och med gå in i en "freeze"-reaktion eller dissociation, där du blir som förlamad eller mentalt distanserad från vad som händer. Det är kroppens sätt att skydda sig själv från överväldigande stress eller fara.

När en terapeut arbetar med någon som har upplevt trauma eller har långvariga muskelspänningar, är det viktigt att närma sig behandlingen med försiktighet. Målet är att hjälpa personen att slappna av och på så sätt frigöra den uppdämda energin. Det här kan dock ibland leda till att känslor eller minnen kommer närmare medvetandet. Därför måste terapeuten vara mycket uppmärksam på hur patienten reagerar och anpassa behandlingen därefter.

Det handlar om att finjustera behandlingen så att den inte blir för överväldigande. Terapeuten behöver vara skicklig på att "intonera" eller stämma in på patientens behov och vara uppmärksam på tecken som andningsmönster och närvaro för att bedöma hur patienten hanterar behandlingen. Det är viktigt att arbeta inom personens tolerans, så att behandlingen blir effektiv utan att vara skadlig eller överväldigande.

När det kommer till att välja övningar inom terapeutiska behandlingar, är det viktigt att de anpassas efter personens aktuella tillstånd och förmågor. Det är inte bara en fråga om att hitta övningar som personen klarar av, utan också om att välja övningar med ett specifikt mål i åtanke.

För att ge ett exempel: Tänk dig att du bygger ett hus. Om grunden har luckor eller svagheter, kommer hela huset att vara instabilt. På samma sätt är det med vår kropp och vår motoriska utveckling. Om det finns "luckor" i vår tidiga motoriska utveckling – färdigheter vi borde ha utvecklat som barn, men av någon anledning inte gjorde – kan det påverka vår fysiska och psykologiska stabilitet även som vuxna.

Detta är varför en terapeuts kunskap om normal barns motoriska utveckling är så värdefull. Genom att förstå vilka rörelsemönster och färdigheter som typiskt utvecklas vid olika åldrar, kan terapeuten identifiera eventuella omogenheter eller luckor i en persons motoriska färdigheter. Med denna insikt kan terapeuten sedan välja övningar som inte bara hjälper personen att förbättra sin nuvarande fysiska förmåga, utan också fylla i dessa luckor och därmed stärka personens grundläggande psykologiska och fysiska stabilitet.

Det är som att gå tillbaka och reparera svaga delar av husets grund, så att hela strukturen blir starkare och mer stabil. Genom att arbeta på detta sätt kan terapeuten hjälpa personen att inte bara bli fysiskt starkare, utan också känna sig mer trygg och stabil i sig själv.

Daniel Stern, en framstående forskare inom psykologi, har ägnat mycket tid åt att förstå begreppet vitalitet. Vitalitet i detta sammanhang handlar om en viss grad av uppvarvning, eller engelskans "arousal", som är grundläggande för vår förmåga att tänka, agera och uppleva livet. Sterns arbete understryker vikten av denna energinivå och hur den påverkar allt vi gör.

För att göra detta mer begripligt, tänk på vitalitet som den energi eller det driv som behövs för att få saker gjorda. Det är som bränslet som håller din bil i rörelse. Utan tillräcklig uppvarvning, alltså utan tillräckligt med bränsle, kan du känna dig trött, ofokuserad och inte särskilt motiverad. Men med rätt mängd energi känner du dig alert, fokuserad och redo att ta dig an vad som helst.

Stern belyser också hur våra tankar och ord inte bara är abstrakta koncept, utan faktiskt är kopplade till fysiska kroppsrörelser och sensationer. När du tänker på att springa, aktiverar din hjärna till exempel de delar som är involverade i den faktiska rörelsen av att springa. Detta visar hur nära våra mentala processer är kopplade till vår fysiska kropp.

I terapeutiska sammanhang är detta särskilt viktigt. En terapeut kan använda sig av denna förståelse för att läsa av en patients ickeverbala signaler, som kroppsspråk och ansiktsuttryck, för att få en djupare

Fascia är som ett nätverk av elastiska band som sträcker sig över hela kroppen, likt spindelväv eller ett elastiskt tyg. Det är en typ av bindväv som spelar en otroligt viktig roll i hur vår kropp håller ihop och fungerar. Fascian omger och stödjer allt i kroppen – från muskler och ben till organ och nervsystemet. Det är som en stor, sammanhängande struktur som binder samman allt från topp till tå.

Men fascia är inte bara en statisk "förpackning" för kroppens delar. Det är en dynamisk del av kroppen som aktivt deltar i rörelse och kraftöverföring. Fascian kan dra ihop sig och slappna av, precis som musklerna gör, vilket påverkar hur rörlig och flexibel kroppen är. Det är lite som ett gummiband – om det är för spänt eller för slapp kan det påverka hur väl du kan röra dig.

En annan intressant aspekt av fascian är att den är fylld med nervändar. Det gör den till en viktig del av vårt sensoriska system – den del av kroppen som låter oss känna och uppfatta olika sensationer. Det är därför skador eller problem med fascian kan påverka hur vi känner smärta och andra känslor i kroppen.

På senare tid har forskning inom området ökat förståelsen för fascians betydelse, inte bara för vår fysiska hälsa utan också för olika typer av smärttillstånd. Därför har terapeutiska metoder som fokuserar på fascian blivit allt mer populära. Exempel på sådana metoder är myofascial release och vissa typer av massage, som syftar till att förbättra fascians funktion och minska spänningar. Genom att arbeta med fascian kan dessa behandlingar hjälpa till att främja hälsa och välbefinnande.